Sök på allt som har med hästar att göra
Månadens Ridklubb
Rösta här!
 
StartArtiklarBloggarKöp & säljPrylnyttTips & tricksRid-TVRedaktionenPanelenNyheter
Att köpa häst

Bättre koll på sitsen

2017-06-26
» Läs mer

Galoppera genom svängarna

2017-06-22
» Läs mer

Att köpa häst

2017-06-01
» Läs mer

Att köpa häst

2017-06-01

När du köper häst är det många viktiga faktorer som skall falla på plats på en gång

Det skall vara rätt häst till rätt pris - och hästen skall dessutom vara frisk och sund!

Det kanske viktigaste steget i hästköpet är att försöka klargöra vad det är för någon häst man söker. Det kan tyckas självklart - men erfarenheten visar att så inte alls är fallet.

Vad skall hästen användas till? En häst för tävlingskarriär, för promenadridning eller för avel? Vilken är ryttarens kompetens och kapacitet - och vilken utbildningsståndpunkt skall hästen ha? 

Ung och orutinerad ryttare bör söka rutinerad häst, som kanske blir dyrare än den lovande, men mindre utbildade häst som den erfarna ryttaren väljer.

Vad får hästen kosta? En fråga som ofta inte ställs i relation till vad det kostar att hålla hästen när den väl är inköpt. Dessa och många andra viktiga frågor måste besvaras. Den som inte har stor erfarenhet av att köpa häst bör söka råd av någon man har förtroende för - tränare eller ridlärare. Man bör ha gott om tid för att söka, för att resa, titta och provrida - och för att fatta ett klokt beslut.

Det är när alla de här olika bitarna klarats av och man står med en häst som kanske är "rätt häst", som veterinärbesiktningen kommer in.

Varför besiktning?

Syftet med en veterinärens genomgång av en häst inför ett eventuellt köp är att få en så god bild som möjligt av hästens hälsotillstånd vid besiktningstillfället. På grundval av besiktningsfynden skall veterinären sedan försöka ge köparen råd om hur denne skall göra. Det är därför naturligt att besiktningen görs på uppdrag av köparen, som också väljer (och betalar) veterinären.

Veterinären är beroende av att känna till köparens krav och kan behöva diskutera besiktningsfynden med denne. Därför bör den tilltänkte köparen eller dennes ombud alltid vara närvarande vid besiktningstillfället.

Det är också viktigt att det vid besiktningstillfället finns kunskap om hästens "historia", både om träning, arbete och tävling och om eventuella skador och sjukdomar. Det underlättar bedömningen av eventuella besiktningsfynd.

Var bör man besiktiga?

Varje hästköp är värt en noggrann veterinärbesiktning. Ett utlägg på trettio tusen kronor för en häst kan vara lika kännbart för en person som trehundra tusen för en annan!

Kostnaderna för behandling och konvalescens på grund av sjukdom eller skada kan vara lika stora oberoende av köpekostnaden.

En noggrann veterinärbesiktning bör man kosta på sig - snålhet i det här skedet betalar sig inte i längden!

Besiktningen kan göras både vid stallet eller på en klinik. Om man från början vet att specialundersökningar skall göras, som till exempel röntgen eller kontroll av andningsvägarna med endoskop, sker hela besiktningen kanske enklast på en klinik.

Hästens identitet

Besiktningsintyget inleds med ett väldigt viktigt avsnitt som handlar om hästens identitet.

För att försäkra sig om att "rätt häst" visas ska hästens pass vara med och kontrolleras av veterinären.

Om det inte finns med, lämnar veterinären endast en beskrivning av hästens yttre, det  vill säga  kön, färg, tecken, eventuellt chipnummer och (eventuellt) hårvirvlarnas läge.

Ras och ålder enligt tänder/uppgift anges också.

Se, känna och lyssna..

Man börjar med att på avstånd skaffa sig ett allmänt intryck av hästen - dess kroppsbyggnad, storlek, hållning och temperament.

Ofta ber man den som visar hästen att ställa upp den "jämnt på alla fyra" så att man under vandringen runt hästen skall kunna se om den är liksidig eller inte.

Samtidigt ser man om hästen verkar intresserad och följer vad som sker eller om den är slö och ouppmärksam. Att hästen kan vara nervös i en obekant miljö är en sak, men om den i den vidare undersökningen visar sig opålitlig när man skall lyfta fötter o s v kan detta rendera en anmärkning i protokollet.

Under den här delen av besiktningen antecknar man också eventuella exteriöra avvikelser av veterinär betydelse - någon traditionell exteriörbedömning handlar det emellertid inte om!

Hela hästen undersöks

Nästa steg i besiktningen är genomgången på nära håll då man känner igenom och noga granskar de olika kroppsdelarna. Huvudet granskas noga med avseende på synliga slemhinnor i mun och näsöppningar, ögon och ytteröron kontrolleras och lymfknutorna mellan underkäksgrenarna känns igenom.

Man fortsätter bakåt med hals- och ryggpartierna, där ömhet i ryggmuskulaturen och tryckskador i sadel- och sadelgjordslägena tillhör det man söker.

När man är i gång att med fingrarna känna igenom hästen - palpera som vi säger - är det lika bra att fortsätta med extremiteterna. Först palperas extremiteten uppifrån och ner belastad och därefter lyfts den upp och vissa delar känns igenom än en gång. På så sätt får man en mer fullständig bild av leder och senor. Samtidigt märker man om lederna verkar styva och stela eller om hästen visar obehag när man böjer ihop lederna.

Skritta, trava och böja

Nu passar man också på att granska hovarna mer ingående. Samtidigt som man går runt hästen och kontrollerar extremiteterna ges tillfälle att granska de yttre könsorganen. Om det gäller en avelshingst eller ett tilltänkt avelssto av stort värde kan kompletterande undersökningar bli aktuella, men sådana görs inte i normalfallet.

Hjärta och lungor

De inre organ som rutinmässigt undersöks är hjärta och lungor. Det sker genom att man lyssnar med ett fonendoskop ("stetoskop"), något som kräver en lugn och tyst miljö. Onormal hjärtfrekvens eller biljud från t ex hjärtklaffar kan vara tecken på medfött eller förvärvat hjärtfel som kräver ytterligare utredning.

När det gäller lungorna söker man likaledes efter onormal andningsfrekvens eller biljud som kan tyda på störd lungfunktion 

Ofta har man för att inte oroa hästen i onödan sparat munhålekontrollen till sist. Man fångar alltså upp tungan och granskar slemhinna, tänder och tandkött i främre delen av munhålan.

Nästa fas i besiktningen är att hästens rörelser kontrolleras i skritt och trav på rakt spår och på böjt spår. Det är en viktig del av besiktningen som kräver mycket både av den som visar hästen och av veterinären.

 
Böjprov på häst: Foto: Carin Wrange

Många veterinärer gör den här delen av besiktningen innan allt som beskrivs här ovan. Det beror på att det oftast är nu som allvarligare fel hittas. 

Efter den inledande rörelsekontrollen görs böjprov. Leder, ligament och senor utsätts då för en extra påfrestning genom att extremiteten böjs ihop under en minut.

Omedelbart därefter travas hästen på rakt spår. Om hästen då rör sig oregelbundet, det  vill säga visar en böjprovsreaktion, kan detta vara tecken på smärta från en skada och leder till en noggrannare undersökning.

Efter en mer ingående genomgång av extremiteten ifråga kan t ex röntgenundersökning av en eller flera leder bli aktuell.

Arbetsprov

Hästar är i de flesta fall avsedda för någon form av fysiskt arbete.Därför är det naturligt att besiktningen även innefattar ett arbetsprov med en för hästen "normal" arbetsbelastning.

För föl och åringar är det inte aktuellt, men de flesta äldre hästar kan longeras, ridas eller köras - allt efter sina förutsättningar. Förutom att titta på rörelserna följer man noga hästens reaktion på arbetet och hur ansträngd den verkar. Man lyssnar därför återigen på hjärta och lungor efter arbetet.

Bedömning och intyg

De fynd man gör vid besiktningen måste ställas i relation till hästens tidigare användning, ålder, kön, ras med mera.

Hos till exempel en äldre tävlingshäst är det naturligt med fynd som inte skulle accepteras hos ett ungt djur. Fyndens betydelse är också beroende av vad hästen skall användas till i framtiden.

Som redan sagts går inte alla undersökningar att göra på alla djur.

Vilka undersökningar som gjorts respektive inte genomförts skall därför klart framgå av intyget. I vissa fall föranleder besiktningen ytterligare undersökningar, till exempel genom remiss till klinik. Detta skall också anges i intyget.

Intyget - en värdehandling och "färskvara"

Intyget beskriver hästens hälsotillstånd vid undersökningstillfället. Det är en "färskvara" som håller bara några veckor och får därför inte vara för gammalt vid köpet av hästen.

Om ett köp blir av skall man behålla intyget om någon tvist skulle uppstå med säljaren. Och även om veterinärbesiktningen inte är någon garanti för all framtid är den en god hjälp till en sund hästaffär!

 

 

Ridguiden.se - Allt för hästintresserade

Hästavel, Hästfoder, Fodertillskott, Hästförsäkring, Hallar, Manege, Hovslagare, Hyra häst, Hästlastbil, Islandshäst, Körning, Ridbana, Ridklubbar, Ridskolor, Ridläger, Stallinredningar, Sadel, Hästtransporter, Tävlingsskåp, Ridutrustning, Hästutbildning, Hästvård, Ponny, Storhäst, hästtäcke, islandshäst, western, handikappridning, utbildning, ridstövlar, hästtäcke, ridklubb, utrustning,